Långläsning: Häng med i modekarusellen

Söndag är en sådan bra dag för läsning, visst? Och nu tycker jag att vi ska prata designerkarusell och vad det gör för modets varumärken när de byter stil från säsong till säsong. Så in och läs med er!

I förra Damernas Värld skrev jag om den snurriga modekarusellen och eftersom detta, om jag får säga det själv, är en så spännande och aktuell diskussion och mina intervjupersoner – Susanne Ljung, Lotta Lewenhaupt, Eva Ossiansson och Ann-Sofie Back! – var så fantastiska, tycker jag att ni ska klicka in här och läsa texten i min portfolio.

Ett utdrag:

Aimee Manns vackra Save me hörs i bakgrunden när Kate Moss går nedför catwalken iklädd en gråbeige kroppskramande bustierklänning under ett transparent tyg som är så väldigt 2001. Samma klänning ska hon senare bära i en annons, så färglös att den nästan ser svartvit ut, i en säng med halvstängda ögonlock och öppen mun. Längst ner står den välkända, enkla loggan: Gucci.

Klipp till en tidningsbild av en knallgrön djungel åtta år senare, där fyra modeller poserar i färgstarka blå och lila tunikor, böljande tyger, höga slitsar, djupa urringningar och glamourösa hår. Under står loggan igen: Gucci.

Tillbaka på catwalken, sex år har gått, och en elegant nörd går framför front row med stora 70-talsglasögon, lekfull knytblus och fulsnygga missmatchade mönster. Året har blivit 2015. Loggan är oförändrad: Gucci.

Men vad betyder Gucci? När modevärlden leker hela havet stormar och designers byter jobb efter bara några säsonger – hur viktig är egentligen en logga, ett varumärke, ett modehus, när dess stil kan förändras totalt, från en säsong till en annan?

– Varje varumärke utlovar något och det är intressant att fråga sig vart exempelvis Guccis varumärke tar vägen. Om man byter uttryck och löfte för ofta kan det skapa en osäkerhet, säger Eva Ossiansson som är varumärkesforskare och universitetslektor inom marknadsföring på Göteborgs Universitet.

När Tom Ford blev designchef på Gucci, då på gränsen till konkurs, 1995, blev Gucci-kvinnan en sexig powerlady i tighta klänningar. När Alessandro Michele gjorde detsamma tjugo år senare blev hon en fantasifull nörd. Frida Giannini, huvuddesigner mellan de båda giganterna, hade en mer glamourös och klassisk approach, men när den inte sålde byttes hon ut.

– Att byta designer har ett nyhetsvärde, det skapar en ny upplevelse att göra event kring och en förväntan om något nytt. För vi blir uttråkade. När det finns likvärdiga alternativ för i princip allting – det är på samma sätt i alla branscher – så blir konkurrensen tuff. Man kan konkurrera med kostnaden, eller genom att särskilja sig på olika sätt. Att anlita en designer som står för något speciellt blir en del av varumärkesbygget, säger Eva Ossiansson.


Dela inlägget:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka upp